jag älskar varje steg jag tar




Vikten av att lägga det positiva mot sig själv
Förut var jag orolig för hur jag skulle ta mig fram genom livet med mitt halvkassa självförtroende, jag försökte övertala mig själv om att mitt självförtroende var bra och lyckades lura mig själv där ett tag. Det var först när jag insåg att jag faktiskt har svårt att prata och vara mig själv med nya människor och i stora grupper som självförtroendet började öka, det var faktiskt inte så länge sen jag insåg det. Förut låg min fokus på att jag måste skaffa mig bra självförtroende, numer försöker jag så gott det går vara mig själv och prata trots att det är jobbigt. Det är sådant som stärker en, när man gör någonting jobbigt och klarar det.

Jag minns hur tyst jag var i grupp trots att jag ville kunna prata med de andra, hur jag kastade osäkra blickar omkring mig och hoppades på att jag inte skulle uppföra mig konstigt. Det gör mig stolt att tänka på hur mycket starkare jag faktiskt blivit, hur jag har blivit tryggare med mig själv. Visst, jag hamnar ganska ofta i situationer där jag känner mig osäker över hur jag ska bete mig, men i de situationerna gör jag numer allt jag kan för att inte tänka på vad andra ska tycka, och jag lyckas. När jag ska fråga någonting på en genomgång på en lektion blir jag i princip alltid lite osäker, men jag frågar nästan alltid i alla fall, och det gör mig så stolt över mig själv. Jag tror på att om man ska stärka sitt självförtroende måste man göra de där sakerna som är så jobbigt, och när man gjort det är det oerhört viktigt att vara nöjd och stolt över det man gjort. Det är de positiva tankarna om sig själv som stärker en. Jag vet inte hur lång bit på vägen jag har kommit, men det spelar ingen roll, det viktigaste för mig är att jag kommer framåt.

Alla har sitt eget lilla revir
Måste bara ta upp någonting som jag tycker är grymt irriterande.
När man går tex omkring på stan så stöter man ibland på människor som har noll respekt för hundar. De går sjukt nära och man tror ju att de kommer trampa på hunden.. Nu pratar jag inte en fullpackad gata utan där det finns plats att ha lite avstånd. När Nilla satt utanför en affär en gång med hundarna ensam, så berättade hon sen att en människa gick i en båge mot henne och hundarna för att gå så nära som möjligt. Alltså, man går ju inte och trycker sig nära en människa och går in på dens "revir", så varför i helvete göra det på en hund?! Jag tycker själv det låter lite otroligt men det finns faktiskt människor som gör så här.
Kom och tänka på det bara, minns att jag och Nilla diskuterade det i Luleå förra fredan. Någon annan som upplevt något liknande?
Don't mess with me, I've raised a Mudi!

Jag hittade en rätt så frän hemsida med lite småsaker. Jag provade söka på några olika raser och det kom fram lite smått och gått av de raserna, lite muggar, t-shirts, vykort m.m. Bl.a. muggen på bilden ovanför. Jag tyckte det var lite fränt, hade gärna beställt någonting därifrån men har inte riktigt råd.. ;)
Det här behövde jag
Igår var Ewa här och hade lektioner åt oss, jag red Sunny och mamma red Grace och hanterade Mooses från marken. Det är helt otroligt vilken hästkvinna Ewa är, hon förstår hästarna så bra. Jag har inte tänkt på det förut, men hon berättade för mig att man tror att när hästar är så stora är det svårt att påverka dem, men i själva verket är det så enkelt att påverka dem. Det jag fick jobba på igår var att Sunny skulle ha fokus på mig, vilket hon inte alls hade. För att få hennes fokus skulle jag försiktigt "leka" med bettet i hennes mun. När jag skulle sätta igång Sunny i trav ville hon bara galoppera, i början var det för att Sunny trodde att vi skulle göra så för att vi ofta gör det på det sättet. Men när jag hade visat att det var trav jag ville ha började hon i alla fall galoppera när vi travat några steg. Då förklarade Ewa att hon gör så för att det är enklast för henne. Jag märkte det inte själv men min balans var inte helt hundra i traven och det märkte både Sunny och Ewa förstås, därför var det enklare för Sunny att galoppera. Hon sa också att det kommer gå bättre när det inte är folk där, för nu koncentrerade sig Sunny ganska mycket på dem. Jag hade ridit på banan och tränat det här idag om inte hästarna hade tagit vaccination idag, så det går inte. Riktigt synd, för jag hade velat träna medan det ännu är "friskt".
Nu ska jag och mamma fara ut och åka skidor, slänger in några bilder på mamma och Grace :) Mamma glömde ta bilder på mig såklart.. ;)



